Just nu: Stickare, mönsterdesigner och skriver på kommande bok.
Bloggar om: Livsstil, vardag, mina åsikter, psykisk ohälsa, DIY, stickning & virkning och mycket mycket mer!
Mitt liv just nu - Jag hatar det!
 
 
Jag har inte uppdaterat på ett litet tag och det har sina förklaringar. Jag mår inte alls bra just nu. Jag är i en otroligt djup period av min depression. Jag gråter nästan all min vakna tid, har tappat matlusten och mår illa konstant och allt känns så jävla skit! Jag har ökat min antidepressiva medicin vilket kanske även kan förklara en hel del tror jag. Men ändå. Mitt liv just nu, det hatar jag! Jag har samtalstid med min läkare på Psyk på Måndag och jag ska till psyk och prata med en samtalskontakt den 27e, får se vad det ger och vad dom säger. Just nu har jag fan ingen lust alls till något. Jag är trött på att ha ångest, vara deppig, allt gråtande och känna att det jag gör inte duger och att inget är roligt längre. Jag vill få må bra någon jävla gång! Vara genuint glad, sprallig, positiv och kreativ men när detta kommer ske är jag inte medveten om än. Jag får ta en dag i taget helt enkelt, mer än så kan jag inte göra.
 
Sen måste jag även få skriva av mig lite också över den enorma frustration personer runt om en bidrar till. Ibland blir jag så fruktansvärt förbannad på deras totala inkompenteta oförståelse så jag nästan smäller av! Det är fan inte så jävla lätt att göra si och så, de och det, tänka så och så, göra ditt och datt när man inte mår bra, inte har ork och ibland inte ser ljuset i tunneln utan bara mörker. Alla personer är fan olika, fungerar olika och en del saker fungerar på andra på vissa inte. Visst man kan göra ett försök iaf och det har jag gjort, men det har inte fungerar riktigt på mig. MEN ändå möts jag av samma sak om och om igen och det är fan tröttsamt. Tröttsamt att andra jämt ska berätta för mig vad jag ska göra, hur jag ska göra, hur jag ska tänka, hur jag ska agera osv. Jag är nerbruten till botten i min depression och jobbar VARJE JÄVLA DAG på att bygga upp mig själv igen i MIN EGNA takt. Det kan ingen påskynda. Försöker man göra annat så bryts jag bara ner mer och får börja om igen. Det bästa man kan göra är att fortsätta stötta mig och finnas där för mig och hjälpa mig framåt istället för att putta mig bakåt, det blir mycket lättare helt enkelt ♥
Grethe

❤❤❤

Svar: ❤❤❤❤
Tobbe Andersson

Sara

Usch, jag känner igen frustrationen så väl. Genom åren så har jag på något sätt lärt mig att hantera ”välmenande råd” på annat sätt än förr. Jag vet att dom alla menar mig väl, men precis som du säger så har man ju trots allt redan egna insikter och referenser som man har samlat på sig. När det kommer till psykisk ohälsa så kan en ju bli förvånad att det finns så många amatörpsykologer som jobbar som typ charkmästare på Ica och läkare bakom ratten i taxibilar eller hur? Att tant Asta, mormors väninna, dessutom vet precis hur en ska må bättre för att hon dagligen tittar på Dr Phil gör ju kanske inte att man mär bättre för stunden heller.

Jag äger inte dina, eller någon annans upplevelser i livet, eller dina känslor. Vi har inte samma referenspunkter i livet alls. Just därför så kan jag aldrig säga att jag förstår hur du känner men det jag kan göra är att lyssna. Goda råd bör man tänka sig för att ge tills man är säker på att personen vill ha några råd alls.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress